Stipendiaternas resa till Haiti

Stipendiaterna för Rättvis Fördelning har precis landat i Sverige efter en omvälvande resa till Haiti. Här berättar de om sina upplevelser.

Andrea Nordström,
Distrikschef, Mellersta Norrland

”En kvinna som tagit motorcykel 3 timmar för att komma till kliniken och föda”

Vilket var ditt första intryck av Centralplatån?

– Att anlända till Centralplatån var något av en kulturchock. De flesta bor i trä- eller cementhus som de byggt själva. Det finns ingen fri tillgång till vatten, det ligger en lång promenad bort. Det finns ingen tillgång till elektricitet i husen. Familjer bor och lever på en extremt begränsad yta och jobbar hårt för att få in pengar för att kunna handla mat för dagen och betala för barnens skolgång.

Om du jämför ditt liv med en jämnårig haitier på Centralplatån, vilka tycker du är de fyra största skillnaderna?

Levnadsstandarden: Vi var på hembesök hos en familj där kvinnan var i min ålder. I familjen fanns det 5 barn och de levde alla på en minimal yta i ett trähus som de byggt själva. De var otroligt stolta över sin utbyggnad där de fått dubbelt så mycket yta och då även möjlighet att ha två separata sovrum.

Läkarvården: I Haiti beräknas medellivslängden till 53–55 år, många lider av diabetes och högt blodtryck och får tyvärr inte den hjälp de behöver i rätt tid. De måste betala innan behandlingarna påbörjas. Det gör det ofta svårt för familjer att få rätt sjukvård i rätt tid och många patienter kommer ofta för sent med allvarliga åkommor.

Mödravården: När vi var på besök i Marmont var det en kvinna som tagit motorcykel 3 timmar för att komma till kliniken och föda. Vi har även fått berättat för oss om kvinnor som gått över gränsen från Dominikanska republiken till en mödravårdscentral för att få den vård de behöver.

Materialismen: Materialism är vanligt hemma i Sverige, vi köper ofta bara för köpandets skull. I Haiti finns inte samma möjligheter och många verkar trots det lyckliga och stolta över vad de har.

NADEEM ALAMARY,
Restaurangchef,  ENKÖPING

”Det var verkligen rörande att se hur våra burgare räddar liv”

Vad tror du de medicinkliniker och mödravårdskliniker som MAX finansierar betyder för dem som söker vård där, om du jämför ett besök hos en svensk husläkare eller på ett svenskt sjukhus?

– Av det vi såg så betyder dessa kliniker allt för befolkningen i området, de räddar bokstavligt talat liv. Klinikerna var väldigt ”basic” i jämförelse med svensk standard, men de i personalen var imponerande duktiga och genuint engagerade. Något som också imponerade på mig var hur många människor dessa kliniker hjälpte, och att patienter kunde gå i flera timmar för att komma fram till en klinik. Det var verkligen rörande att se hur våra burgare räddar liv.

Vad förvånade dig mest under ditt besök?

– Det var mycket som förvånade mig under resan, men jag tror att det som förvånade mig mest var huvudstaden, som inte liknande någon huvudstad som jag sett. Det var väldigt primitiva hus och folket gjorde allt möjligt för att tjäna pengar och överleva, samtidigt som man ibland körde förbi lyxvillor och lyxbilar. Den stora kontrasten i huvudstaden var svår att få ett grepp om.

FELICIA FREDIN,
BITR. Restaurangchef, LOCKARP MALMÖ

”Jag förväntade mig fattigdom, men blev ändå överraskad”

Hur känner du såhär efter resan?

– Jag var förberedd på en chock och på stora skillnader jämfört med andra länder som jag besökt, men trots det lämnar jag Haiti chockad, lite sorgsen, ödmjuk och även inspirerad att göra skillnad. Jag förväntade mig fattigdom, men blev ändå överraskad. Det finns väldigt många saker man själv ser som så självklara att man aldrig har funderat på hur ens liv eller samhället sett ut innan. Alla brister man ser gör en dels ledsen, dels inspirerad att på något sätt hjälpa till med landets utveckling.

Har du några tankar om vilka andra insatser än de medicinska som skulle kunna förbättra levnadsvillkoren för de personer du träffat?

– Frågan ger en verkligen många tankeställningar när man reser runt och befinner sig i Haiti. Ibland upplevs bristerna som så stora att man nästan hade velat radera och börja om med allt. Det saknas ordentlig infrastruktur, landet är korrupt, väldigt få utbildar sig och landet är oerhört överbefolkat. Fler behöver gå i skolan och fullfölja den, för att sedan kunna vidareutbilda sig och vara med och utveckla samhället. Överlag – för att Haiti ska klara sig bra utan andra länders stöd, så är utbildning en viktig nyckel. Den andra insatsen som också är viktig är hjälp med familjeplanering. För att hinna ikapp och kunna utveckla landet, behöver landets invånarantal matcha landets yta och resurser bättre.

STIPENDIAT JOAKIM NILSSON,
BITR. Restaurangchef, BOLLNÄS

”Den enda riktiga måltiden som de flesta barnen på Centralplatån fick var skolmåltiden”

I Haiti lever man på en levnadsnivå som är väsensskild från Sverige. Vilka 5 saker har gjort starkast intryck på dig när det gäller levnadsvillkoren?

– 1. Gör man ett snitt på antal läkare per barn som finns i detta land är en läkare ansvarig för ca 10 000 barn. 2. Ett hem kan se ut på många olika sätt. En kartong, en betongklump, ett trähus på två rum, en lyxvilla med höga murar eller på gatan. 3. Längden som människor går för att komma till exempelvis skola, jobb, etc. Folk kan gå upp till fem timmar bara för att komma till jobbet. 4. Mängden människor som bor i detta land. Jag har aldrig sett så många människor som lever så tätt inpå varandra. 5. Att den enda riktiga måltiden som de flesta barnen på Centralplatån fick var skolmåltiden, som förövrigt är möjlig tack vare Rättvis Fördelning och MAX.

Finns det något du avundas de haitier du mött?

– Stoltheten i vad de äger och har byggt. Istället för att avundas vad du inte har, så är du stolt över vad du faktiskt har. Jag kommer aldrig glömma stoltheten en kvinna hade när hon visade upp sitt hus som precis hade byggts ut. Hon har nu ett hus med totalt två rum på ca 15 kvm och kunde inte vara mer stolt.

Galleri